Senaste inlägg Populäraste inlägg

Få senaste inlägg automatiskt

Sicilien, tyska pensionärer och i skottlossning på hotellet

Av Martin Bengtsson, 23 april 2015

IMG_37490 beskuren

Dag 1

Efter 13 timmars restid var jag äntligen där, på hotell Antares i Letujani Sicilien. Vägen dit var kantad av diverse hinder att ta sig över men den som har siktet inställt hittar rätt förr eller senare.

Enligt min otränade kunskap skulle Sicilien vara fantastiskt vackert med mängder av berg, vingårdar, olivodlingar och självklart kryddad av den beryktade maffian.
Jag såg framför mig spännande löpturer på olika delar av ön utan att det skulle sluta alltför spännande och stirra döden i vitögat ! Det jag inte riktigt hade koll på var att ön var 25700 m2 (Gotland ca 3000 m2) och har ca 5 milj invånare!! Detta gör ju att viss planering av dagarna plötsligt känns som en av de viktigare ingredienser denna resa.

På vägen ut från Catania flygplats skulle en bil stå och vänta. Väl framme lämnar jag bekräftelsen och väntar på att få bilnycklarna i gengäld. Killen bakom disken tittar på mig och säger ”credit card” på knagglig engelska. Bilen ska redan vara betald vilket jag försöker påpeka. ”No credit card, no car!!” 1.5 timme och flera mobilsamtal senare får jag bilnycklarna utan att ha lämnat mitt kort! Enda reaktionen från killen bakom disken var en gigantisk suck!

Nu ville jag bara ta mig till hotellet och med den ”lilla” ön jag såg framför mig där hemma skulle väl en karta kännas som att hålla mamma i handen när man går och handlar. När jag efter 1 timme passerade IKEA för andra gången insåg jag att här behövs en gps! Mobilen fick bli den karta jag borde haft med mig och 45 minuter senare var jag framme! Hur kunde jag missa den ”lilla” detaljen att detta var en riktigt stor ö och att jag fick lika bra svar genom att prata bebisspråk som engelska med många av italienarna!?

Första kvällen blev en kort löprunda längs havet och tillbaka på hotellet var batterierna något uppladdade igen.
Frustrationen av att inte fått ut hyrbilen, att inte hitta rätt i detta land av otydlig skyltning och att förmodligen ”fiktivt” blivit strypt ett 100 tal ggr av mina italienska bilkollegor för jag jag inte konstant körde med gasen i botten eller väntade till absolut sista sekund med att bromsa inför framförvarande bilister var som bortblåst! Det finns ju egentligen inga problem, bara uppkomna händelser som behöver lösas!

Dag 2

började dagen med en god frukost bestående av yoghurt och musli, espresso samt nypressad apelsinjuice. Efter hört ngt som liknade pistolskott 2 ggr bakom min rygg började jag misstänka att maffian verkligen fanns och på mitt hotell dessutom. Istället för att ducka reste jag mig upp, vände mig om och kollade nyfiket på hur denna mafios skulle se ut. Framför mig står en äldre dam och en ännu äldre herre med en flaska champagne i handen. Trycket från champagnen var förmodligen så kraftig att löständerna trillade ut och korken for upp i taket med en smäll! SÅ ser inte en mafios ut, det vet jag!

IMG_3771

Denna dag var planen att springa och vandra på vulkanen Etnas leder. Efter att ha fått vägbeskrivning från receptionen satte jag kurs dit men då skyltningen inte var bättre denna dag och det dessutom var ganska dimmigt så kändes chansen att hamna rätt ganska avlägsen. Vägbeskrivningen var klockren men jag hamnade på Etna Nord där jag bara fann bilvägen att springa på.
Återigen skulle man varit bättre förberedd och kollat upp var man vandrar på denna drygt 3300 m höga vulkan men jag ställde bilen på en parkering 11 km från toppstationen och började springa uppför. Efter 9 km släppte dimman och jag kom in i en ny värld, en klarblå himmel och strålande solsken välkomnade mig. Etnas topp var fylld av snö och väl uppe där bilvägen slutade såg jag något märkligt, 2 tjejer med slalomskidor i handen. Man kan alltså mer än springa på vulkanen, coolt!

På kvällen åkte jag till Taromina. En liten stad placerad en bit upp på berget med en fantastisk utsikt över havet och kusten. Då jag uppenbarligen har problem med lokalsinnet bestämde jag mig för att välja en gata i staden och bara gå rakt fram så länge det gick. Det visade sig vara den långa promenadgatan kantad med affärer och restauranger och massor människor. En helt underbar liten stad som jag skulle vilja upptäcka mer av men klockan sa till mig att det var dax att åka tillbaka till hotellet för benen var lite möra efter löpningen upp och ner för delar av Etna!

IMG_3741

Tillbaka på hotellet för kl 19 var det dax att testa hotellets buffé! Spänd av förväntan vad det sicilianska köket hade att erbjuda entrar jag restaurangen och inser jag att jag högst troligt är den enda som ska till jobbet på måndag. Restaurangen var full av 150 tyska pensionärer med ett uppdrag, tömma allt som finns framme! Som en väluppfostrad svensk ställer jag mig sist i kön och väl framme vid maten inser jag att man skapat ytterligare 2 köer och jag har hamnat sist igen fast i en annan kö! Nu visade det sig inte vara den typiskta Italienska mat jag hoppats på men det borde jag kanske kollat innan. Återigen, bättre förberedd var ordet!

Kvällen blev ung för det var dax för nya äventyr imorgon.

Dag 3
Dagen då det var dax att se lite av ön. Hade fått ett uppdrag av ”chefen av ambassadörer” och ”tuppen i hönshuset”, Henrik Bergqvist. Det skulle finnas en golfbana vid foten av Etna som skulle inspekteras. Jag letade mig snabbt dit och det visade sig att man skulle öppna anläggningen dagen efter. Jag fick mig en rundtur på hotellet som bestod av gamla fantastiska byggnader, en utmanande golfbana med bla en helikopter som stod redo för de gäster som tex önskade sig en tur kring Etna. I köket hade fanns en stjärnkock och vinprovningar av lokala vinodlare anordnades för de som önskade. Vi blev så tighta, jag och hotellchefen, att han frågade om jag ville komma på öppningskvällen dagen efter men allt roligt har ju sitt slut och jag skulle åka hem dagen efter så det blev ett bittert ”nej”!

IMG_3780
Vidare längs slingrande serpentinvägar tog jag mig norrut till kuststaden Costa dÓrlando. Vyerna var värt hela resan dit men troligen är jag den första som lyckats köra mig själv åksjuk. Tog en god lunch i staden, där jag bad om det mest sicilianska de kunde erbjuda, bestående av bla suchini, äggnudlar och tomatsås! Fantastiskt, äntligen en bit av detta underbara kök!

Mot hotellet igen körde jag en bit utanför autostradan och här, från ingenstans, dyker en fantastisk byggnad upp framför mig. På en bergstopp långt iväg ser jag en stor kyrka och även om jag inte är särskilt religiös var jag bara tvungen att åka dit. Detta visade sig bli något av resans höjdpunkt för jag har aldrig sett så fantastiska tak- och väggmålningar i hela mitt liv. Varje bild verkade berätta en historia och jag sögs med i berättelsen. Santuario Maria SS del Tindari hette kyrkan och här fann jag äntligen en anledning till att inte alltid vara välplanerad för detta hade jag aldrig lagt in i planen hemma i Sverige!

IMG_3842

Efter denna upplevelse kände jag att det var dax att åka raka vägen hem. Väl tillbaka möttes jag av den tyska pensionärsversionen av ”Allsång på Skansen” i baren! Här blev man inte erbjuden mikrofonen av allsångsledaren, här tog man den, ställde sig upp och skrek ut orden till övrigas jubel.
Själv satte jag mig lite avsides i ett hörn, tog en öl och började läsa min bok av den underbare Robin Sharma. Efter 3 dagar utan sällskap såg man blickarna från de något äldre tyskarna som sa ”stackars pöjk!”, ”han verkar så ensam!” eller ”undrar vad det är för fel på honom?”  Jag tycker faktiskt att ensamheten kan vara nyttig ibland för att få möjligheten att lyssna inifrån och ut! Men HUR FAN ska man kunna göra detta i denna orkan av falska och spruckna röster! Tillslut stod jag inte ut med allsången så jag gick och la mig!IMG_3831
Dag 4
Idag var det dax att åka hem till familjen igen. Eftersom jag insett att förbereda sig i god tid aldrig varit min grej och att jag tydligen även är tidsoptimist tänkte jag praktisera dessa nyfunna insikter idag så jag åkte till flygplatsen i god tid. Det slutade med att jag inte körde 1 meter fel och var på flygplatsen 3.5 timme innan avgång! Var det bra eller dåligt är jag osäker på! Oavsett var det dax att säga farväl till min vapendragare dessa dagar, min Fiat Panda!

IMG_3769

En sak är jag dock säker på: Sicilien var en häftig (och stor) ö som verkligen är värd att åka till. Till hösten börjar Scandjet att från Kristianstad Österlen Airport erbjuda resor dit och då lär det inte ta 13 timmar (snarare 3 timmar), man lär inte vara ensam med 150 skönsjungande tyska pensionärer och det lär finnas folk som förstår svenska. Det kommer dessutom finnas reseledare på plats som tar hand om samtliga om det skulle behövas och säkerligen arrangerade utflykter för de som önskar detta! Jag skulle rekommendera er att hyra en bil och ta er en utflykt för det finns så mycket att upptäcka. Ett råd är att planera vad ni vill se och ta sikte dit för annars är det lätt att man hamna på ett annat äventyr vilket iofs kan vara spännande! Denna ö kan varmt rekommenderas!

Ciao!

Populäraste inlägg

År 1449, året innan Gutenberg uppfann tryckpressen, var det enda ...
Hans Banke
”Som Julafton! Ett överdåd av fantastiska människor och ...
Malin Bolte
Jag hörde ett rykte om att en världsunik del av en dinosaurie hade ...
Mia Croon

Få senaste inlägg automatiskt

Vad vill du läsa om?