När det gått en vecka och inte ett enda leende synts på mina läppar var det dags att göra någonting åt saken! Det fick bli Åhus! Det sägs att efter regn kommer solsken, men när det ständigt regnar, den här gången i form av tårar, är det inte så lätt att tro att solen skall komma och torka upp allting. Men helt plötsligt så kom solen, i form av min väninna Judita, Judita tyckte att jag behövde tänka på någonting annat, göra någonting roligt, något tokigt och annorlunda. Hon hade fått nys om en stor golftävling i Åhus, Åhus Masters, veckan innan när hon var där nere och spelade golf. Och vips så var flygbiljetten bokad, hotellet bokat, plats på middagen och den stora efterfesten som alla pratar om…. Det blev fredag och dags att ge sig av mot flygplatsen och ner mot Åhus, har aldrig tidigare satt min fot i Åhus, har bara hört att det skall vara så vacker där. Med tanke på att jag hade haft en tuff vecka bakom mig på många sätt, förutom ett brustet hjärta, p-böter och en krossad display på telefonen så var det välbehövligt att komma bort, men bara för att man åker bort så innebär det tydligen inte att problemen stannar hemma, vad tror ni händer när jag landat? Min väska är inte med! Det innebär KATASTROF!! Fattar ni? Jag hade allt jag skulle ha på mig på kvällen i resväskan, inklusive mina necessärer, den här måste vara alla kvinnors mardröm! Jag hade flugit till Ronneby, hade velat flyga till Kristianstad med tanke på att flygplatsen ligger mycket närmare och det alltid fungerar så bra med servicen där, men dom hade tyvärr inget flyg som gick hem på lördagen, hoppas det ändras till nästa år ;-), så min kära väninna Judita hämtade upp mig där för att sedan ta oss vidare ner till Åhus, ca 1,5 timme med bil. Med snabba steg gick jag mot informationsdisken och skulle meddela att min väska inte var med men redan innan jag hunnit öppna munnen säger killen bakom disken. Helen Andersson, jag står och gapar som en fågelholk! Ja, det stämmer säger jag, ja vi har fått meddelande om att din väska har lastats på fel flygplan och kommer att komma hit till Ronneby med flyget som landar kl 16:05!! Kan ni förstå hur mina tankar hinner sväva iväg… 16:05, innebär att väskan är i Åhus tidigast kl 18:00, festen börjar kl 19:00. Jag har ALDRIG hunnit göra mig klar på en timme tidigare, hur skulle jag hinna det just ikväll, när jag dessutom ville vara extra snygg :-). Ja, vissa saker kan man inte göra någonting åt, så jag fick snällt gå därifrån och hoppas på att väskan var med på nästa plan och att dom sen snabbt kunde frakta ner den till Åhus. Vår färd fortsatte neråt, utan min väska, möttes av ett fantastiskt vackert Åhus och för stunden var väskan glömd. Vi åt en härlig lunch och pratade om både nytt och gammalt, det var ett tag sedan vi sågs, sist vi reste tillsammans var ju till New York förra våren. Mycket hinner hända…. Vi checkar in på Åhus Gästgiveri, där även middagen och festen hålls under kvällen, sätter oss på rummet och tar ett glas champagne och börjar sakta fundera på vad som händer om inte min väska dyker upp, allt från att gå naken till att dra en säck över huvudet diskuterades men inser ganska snart att det vore bäst om väskan dök upp 
När klockan är 16:15 ringer jag flygplatsen för att kolla läget, jo mycket riktigt är min väska med, men dom vet inte hur snabbt dom kan få ner den till hotellet…. aaaaaa… vad händer! Men efter mycket om och men skulle dom se till att den så fort som möjligt kom iväg och när klockan är tjugo över sex ringer det på telefonen och killen står i receptionen med min väska! Kvällen är räddad och jag, hör och häpna, hinner bli klar på 50 min!
Kvällen övergår till både middag och fest, massor av trevliga människor och nya bekantskaper. Vi kände nämligen inte en enda person när vi klev in på festen… men det löste sig rätt snabbt så när kvällen var slut kände vi desto fler och lovade att komma tillbaka nästa år igen
Åhus Gästgiveri
Den vackra hamnpromenaden
Skulle inte vara några problem att hitta ett fint boende här nere….
Tänk er sen att gå till brödvagnen och köpa färskt bröd varje morgon!
Sen var det då dags för den omtalade festen…
På det här dansgolvet tillbringade vi många timmar
(Bilderna från festen är lånade av Bolt event)
Som vanligt så har allting ett slut, även den här festen och den här resan. Morgonen efter sken solen från en klarblå himmel så vi tog en lång härlig frukost ute på terrassen och sedan en promenad längs ån.
Men trots att resan tog ett slut så var det för mig början på något nytt och jag får tacka Judita och Åhus för att leendet på mina läppar kom tillbaka 
Kram
Helen
