Vissa har julgran året om. Gunnar Göthner har drygt 30 år efter sin första granplanta vuxit till Sveriges största julgransproducent.
”Den stora behållningen är hantverket, att få fram en riktig kanongran”, säger han.
Gunnars Granar, Degeberga. Gunnar Göthner, grundare och ägare av Gunnars Granar. Foto Björn Solfors
Telefonen ringer oavbrutet och lastbilarna rullar i en strid ström uppför backarna utanför skånska Degeberga. Dagarna runt Lucia levererades den sista av de drygt 50 000 julgranar som Gunnars Granar producerat och sålt i år.
”Jag går upp och börjar arbeta på kontoret klockan fyra på morgonen, innan telefonen börjar ringa igen”, säger han.
För att minska antalet mellanhänder i grossistledet sköter Gunnar Göthner det mesta av försäljningen själv och bland de 150 kunderna finns allt från mindre torgförsäljare till större trädgårdsmästerier och gardencenter. Drygt 70 procent av granarna hamnar i svenska hem, resten exporteras till bland annat Danmark, Tyskland, Norge, Schweiz Ryssland och Slovakien. Granodlingarna ökar starkt i hela Europa och den kommande priskonkurrensen tänker granentreprenören möta med en fortsatt satsning på goda kundrelationer och hög kvalitet. Bland annat har han specialiserat sig på tre meter höga premiumgranar för export till exempelvis England och Ryssland.
Men inviterna från stora kedjor som Bauhaus och Plantagen, med centrala storinköp, tackar han nej till.
”De vill ha offerter på 40 000 granar, men jag är inte intresserad. Om de nästa år får granarna tre kronor billigare av någon annan, så går de dit istället. Jag tror istället på att bygga upp en långsiktig relation med mina egna kunder, även om det också innebär mycket mer jobb”, säger han.
Gunnar Göthners resa i julgransbranchen började som anställd på dåvarande Domänverket i början av 80-talet, då det bestämdes att staten skulle satsa på julgransproduktion. Det var faktiskt också då som epitetet Kungsgran föddes i Sverige: granarna gavs den ståtliga titeln när kungen – och Gunnar Göthner – var med och presenterade de första svenska julgranarna som producerats i statlig regi.
”Kungsgran heter egentligen nordmannsgran, efter det latinska namnet Abies nordmanniana.”
Gunnars Granar, Degeberga. Gunnar Göthner, grundare och ägare av Gunnars Granar. Foto Björn Solfors
När verket senare ville arrendera ut marken med odlingarna tog Gunnar Göthner chansen att fortsätta i egen regi. Granodlingen bedriver han numera på 170 hektar mark som han själv äger runtom i Skåne. Att hitta ny mark är inte alldeles enkelt, men målet är att utöka arealen med ytterligare 20-30 hektar de närmaste åren. Till våren planteras 90 000 nya träd, majoriteten kungsgran, och inom fem år hoppas han att den årliga försäljningen ska ha ökat till över 80 000 julgranar.
Men han är knappast ensam om att öka produktionen.
”Det finns gods i Skåne som nu planterar i väldigt stora volymer. Men jag ser inte dem som konkurrenter. Istället ser jag att vi tillsammans kan knapra in en liten del av den stora danska marknadsandelen i Sverige. Danmark är den enskilt största exportören av julgranar till Sverige i dag”, säger han och fortsätter:
”Man säger att produktionen av julgranar i princip kommer att fördubblas i Europa inom fem år. Det är redan nu dallrigt och danska grossister har börjat pressa priserna.”
När granplantan sätts i jorden kostar den fem kronor och mellan åtta och tio år senare, efter ett otal omklippningar och ansningar, säljs samma gran för 250 kronor. Men det finns hinder längs vägen. Något år tog torkan 20 000 plantor och 2008 käkade ollonborrelarver upp lika många.
” Jag är oftast positiv. Men när ollonborrelarver åt upp 20 000 granplantor oroade jag mig och vågade inte plantera på den arealen året efter. Ett annat år var det en skatfamilj som flygtränade mellan grantopparna. 600 grantoppar gick av direkt”, säger han.
Hur löste ni det?
”Vi försökte reparera vissa toppar genom att binda upp en gren till ny topp. En del var dock omöjliga och då lanserade vi en ny gran utan topp, en så kallad ”Skatgran”. Det var en gran som skatorna flygtränat på och ibland fanns där fem toppar, ibland ingen, och den blev naturligtvis billigare för kunden.”
I år har dock arbetet flutit på bra, både snö och skator har hållit sig borta, och under några extremt intensiva vinterveckor har nu det mesta av årets omsättning på närmare 14 Mkr hämtats in. Någon dans kring granen lär det dock inte bli på julafton.
”Nej, då är jag rätt mör faktiskt. Man undrar om någon klippt av telefonsladden.”
Text och foto: Björn Solfors
FAKTA / Året som julgransodlare
* April: Efter påsk planteras 60 000 kungsgranar och 30 000 vanliga granar.
* Maj – augusti: Julgranarna klipps, formas och repareras.
* Augusti: Årets julgranar märks med olika färgband och sorteras efter kvalitet, pris och vilken kund som ska ha dem.
* Oktober: Granris klipps och säljs framför allt som gravdekorationer i Tyskland.
* Mitten av november: De första julgranarna levereras.
* Mitten av december: De sista julgranarna levereras
