Visst är det alltid skoj att få lära sig något nytt i härliga människors sällskap?
Det fick jag göra strax före nyår, tillsammans med mina kollegor, på Conditori Duvander i Kristianstad!
Vi gick en Chokladkurs tillsammans, och fick göra både praliner, tryffel och skapa marsipanrosor!
Det var hur kul som helst!
Vi möttes utanför Conditori Duvander i äkta, skånskt vinterväder, d.v.s. droppande regn och lätt dimma. Det positiva med det rådande vädret var att det var om möjligt ännu mer fantastiskt att få gå en trappa upp och träda in i bagerimiljö, och dess underbara dofter! Att få vara besökare och befinna sig i ett äldre bageri, bland formar, plåtar, redskap och omgiven av nybakat bröd och kakdoft är som att dra en mysfilt över sig! Jag mår bra, jag känner mig trygg, jag känner mig som en del av en historia och traditioner som jag i vardagslivet inte har tillträde till och det är en positiv, fridfull känsla.
På andra våningen möttes vi av kvällens kursledare, Anette! En härlig tjej som visade sig vara en ytterst tålmodig och pedagogisk konditor! Vi delades upp två och två och gick till redan förberedda arbetsstationer. Första uppdraget var att göra chili-tryffel! Vi skopade choklad, kokte grädde, kryddade, provsmakade, och skrattade! Andra uppdraget var praliner med smak av te. Ungefär samma tillvägagångssätt som med tryffeln, men nu skulle den härliga chokladsmeten ner i en strut och spritsas ner i små, runda chokladkulor. Lite pillrigare, lite mer hantverk. Mycket mer skrattande!
Efter lite efterarbete på såväl tryfflar som praliner, väntade det stora testet: att skapa marsipanrosor! Anette visade först, vi andra följde efter. Våra marsipanrosor uppvisade samma mångfald som finns i naturen om vi säger så, många arter, många utseenden!
Kursen rundades av med kartongvikning så vi kunde packa med oss våra egentillverkade godsaker med hem. Det blev en rejält fylld kartong som ett par dagar senare med stolthet bjöds till nyårsfikan!
Vad bär jag med mig från detta? Jo, att alltid när möjlighet finns tacka ja till att prova nya saker som ligger inom min personliga rimlighets gräns, att teama upp med en kollega/ person som jag vanligtvis inte träffar så ofta, att försöka bjuda på samma service och kunskap i mitt yrke som Anette bjöd på i sitt, att glädjas åt att få spendera en kväll med goda kollegor och inte minst känslan av silkeslen tryffel som rullas i mina handflator!
